Detta inlägg fanns med i Karlskoga Tidningen idag, MYCKET BRA inlägg, tycker jag. Därför vill jag publicera detta här på min blogg. Tänk om fler människor tänkte som Jonas då skulle vi ha en mycket bättre värld både för månniskor och djur att leva i. Mitt enda nyårslöfte Nu har jag ätit min sista köttbit Jag ringer stolt in den nya levande vegetariska maten och ringer ut den gamla döda födan som legat allt för länge på faten. Ringer in framtiden för de utblottade, för klimatet samt för grisen, tjuren och kycklingen i den trånga buren. Jag ringer med bubblande glädje in frukt, bär, baljväxter, grönsaker, nötter och bröd som ger näring, energi och värme för de miljoner världsmedborgare som hungrar och fryser i den bistra vinternatten. Jag ringer ut hamburgare, kycklingklubbor och kotletter från foderintensiva köttfabriker som stjäl den medellöses mat, land och vatten. Jag ringer med kärlek in sanningens och medkänslans anda till den som tvekar och famlar om hen verkligen ska äta kroppsdelar från andra: för djuret vill inte slaktas och samvetet vill inte se djuret dö. Jag ringer ut lögnens grymma vanemakt från förlegade matbordsideologier: att köttbullarna är härligt naturligt goda och inte döda muskler från en styckad ko vars liv från födsel till död bestod en serie mörka tragedier. Ring, klocka, ring ut till tystnad och eftertanke mitt i slakteriernas hetsiga larm. Mitt enda nyårslöfte är att jag har ätit min sista köttbit. Jonas Norberg