Konstigt?Kanske inte iallafall!

Jo, jag såg en liten stund av en hundfilm förra veckan. Det handlade om att hundar är mycket klokare än vi människor förstår. Jo, det tror nog jag också.
Det var en kvinna som tagit hand om en hund som levt på gatan i 4 år. Ingen visste vad hunden hade varit med om utan han hade klarat sig helt själv, en dobermanhane.

Kvinnan hade köpt en massa mjukisdjur åt honom, säkert ett 30 tal.När han hade börjat få lite ordning på sin tillvaro hos kvinnan så började han lägga logiska mönster med djuren ute på gräsmattan.
Ofta låg djuren som en triangel, hunden bara älskade trianglar, stora som små, men även kvadrater, rektanglar och diagonala streck med flera rader efter varandra la hunden. Vi fick alltså se när han gjorde detta för det var filmat. Helt otroligt!

Han försökte antagligen få lite ordning på tillvaron, som för hunden nu var så helt annorlunda än den tillvaron han hade haft på gatan, så då gjorde han dessa mönster, i timtal, så blev han lugn efteråt.
När han hade bott hos kvinnan i ett halvår fick hon för första gången klappa på honom och hålla lite med armen över honom, ett stort framsteg.
När hunden då la sina mönster med djuren så lade han först ett mjukisdjur sedan ett annat med ena armen om det första, eller att de låg två och två och händerna stötte emot varandra, helst OTROLIGT alltså! Han försökte kanske på det sättet få rättsida på detta med närhet, vad det egentligen var osv.?
Ja, så sorterade han djuren ofta, alla grodor i en hög eller i ett mönster, eller bara nallar, eller bara katter osv..
Detta visar ju faktiskt att hundar iallafall försöker att förstå oss och sin tillvaro på alla sätt och vis hur oförklarligt det än verkar.

Bara en hund??

Ja, äntligen har vi fått fixat våran dator, den har varit trasig en hel vecka jättetråkigt. Äntligen kan man börja skriva igen, skönt och roligt!
Läste i veckan att tre ungdomar hittade en död hund i ett dike efter vägen i Karlskoga. De ringde då polisen som kom dit efter en stund. Polisen tog då bara hunden i benen och kastade honom ännu längre in i skogen och sa att där kan den ligga och ruttna. Fy fan!
Ungdomarna tyckte det var hemskt så de tog hunden och åkte till veterinären där det konstaterades att hunden hade ett chip i örat, så ägaren kunde spåras. När då veterinären ringde upp ägaren en kvinna, så blev den mycket förvånad, sa hon? För hon hade lämnat hunden till en bekant som skulle fixa avlivning och begravning åt henne, för hon orkade inte själv. FY fan!
Så jävla ruttet alltihop, tycker jag. Dels att inte orka följa med sin trogna vän när det är dags för avlivning och ge trygghet in i det sista, även om det är svårt. Sedan att inte ta reda på att allt gått korrekt till och var hundens kropp blev av? Sedan ruttet av polisen att behandla en död hund på det sättet, hade det varit en älg eller rådjur eller varg så hade djuret tagits om hand, men inte en hund. Människans trognaste vän, den är visst inte värd något alls när den är död?
Så den där bekanta mannen till kvinnan den kan ju inte ha några känslor alls för djur och en sådan lämnar hon hunden till när hunden verkligen behöver stöd. Ja, det är så himla ruttet alltså! Man blir så ledsen och upprörd.

Mord och åter mord i relationer

Ja, de sista två veckorna har nio personer mördats.Det anses av experter som en slump bara att det är så många, men man kan ju börja undra????
De sista tre morden i ett relationsdrama mellan syskon och en pappa har varit planerat sedan en tid tillbaka Där har avundsjukan spelat en stor roll och även andra saker som att killen blivit kränkt och sviken tidigare, tror de. HEMSKT!
Att man inte kommer till sina sinnes fulla bruk igen under den tiden som man går och planerar och inser att man är ute på villovägar och verkligen behöver hjälp utifrån. Nej, detta hände tydligen inte 21 - åringen, fruktansvärt synd. Synd om offren framför allt och även om förövaren som nu har förstört sitt liv för alltid, skulle jag vilja säga. SÅ TRAGISKT!
Jag tänker även på mamman till tre barn, två dödade av den tredje. Hur hanterar man sådant? Ja, det går nog inte, känns det som, helt ofattbart! Ja, det händer hemska saker runtomkring oss och ingen märker något konstigt oftast, som finns i närheten, mycket underligt! Är vi så rädda att lägga oss i så att vi hellre offrar en människa än att säga till någon vad man tror och tycker, om ni förstår vad jag menar?

Att föda upp hundar!

Jag läste idag i hundsporttidningen om Elisabeth Rhodin som fött upp hundar sedan 15 år tillbaka och är exteriördomare, innehar Örnbergets kennel även medlem i SKKs avelskommitte. Hon har förläst på Gästgiveri loftet i Flen om vad som är viktigt att tänka på i avel och uppfödning. Hon förordade följande faktorer i tur och ordning:

1. Mentalitet
2. Hälsa
3. Bruksegenskaper
4. Utställning

Hon menar att detta med utställningar gör att visst får vi vackra hundar men vi borde mer koncentrera oss på hundarnas mentalitet och hälsa istället! Utställningar kommer sist om vad som är viktigast i avel, säger hon.
Hurra, äntligen någon som sysslat med hundar i många år och verkligen kan sin sak efter 102 kullar.
Jag har alltid resonerat så och inte riktigt förstått mig på alla dessa utställningar land och rike runt, där hundar inte alltid kanske tycker det är så roligt att springa runt runt i en ring och att kuska omkring långa vägar ibland. Medans en del stortrivs, kanske ibland också sådana hundar som aldrig kommer ut annars, eller inte så ofta iallafall som de skulle vilja och behöva. Så får de plötsligt matte eller husses hela uppmärksamhet för en hel dag eller två, de stortrivs ju naturligtvis! För dom måste det vara underbart.
Men de flesta "vanliga" hundar kanske inte alltid tycker det är så roligt utan ganska så stimmigt och jobbigt, ofta är de slut efter en dags utställning. Många olika hundmöten och andra saker som man inte upplever i vardagen annars, som många gånger är ganska onaturliga för hunden.
När man sedan i februari i år såg de vanvårdade hundar på bilder i tidningen, det finns bilder och inlägg kvar längre tillbaka på min blogg, då jag skrev om detta: Djurplågeri 2/2-2010, titta gärna tillbaka på bloggen.
Där syns det tydligt på bilderna att väggarna är fulla av rosetter, fast oj så illa skötta hundarna var och deras miljö att vitas i var ju fruktansvärd. Men nog hade de hundarna fått medaljer ändå. Så vad kan man se på en utställning, inte mycket mer än det yttre egentligen och det säger även den här underbar Elisabeth Rhodin som själv är domare. Halleluja, kan det vara sant att någon är så klarögd?
Utställningar fyller ju visst många funktioner, men det är absolut inte det viktigaste inom avel och uppfödning, säger hon vidare. Läs gärna allt i Hundsport 5/2010 om Elisabeths föredrag, hon verkar mycket duktig, som sagt.

Idag står detta också samtidigt att läsa i Aftonblader:
Rottweiler bet sin ägare mycket svårt på en hundutställning

Kvinnan: Jag har djupa sår
TIMRÅ. Rottweilern gick till attack mot sin 31-åriga ägare som bets svårt. Åskådare grät och chockades.

– Kvinnan skrek hjälp, hjälp, han dödar, mig han dödar mig. Det var blodigt och fruktansvärt hemskt, säger ett vittne.

I går arrangerades en hundutställning utomhus med ca 200 djur i Timrå utanför Sundsvall. Bland annat fanns ett 30-tal rottweilers på plats. Stämningen var lättsam. Men när en kvinna arbetade med sin rottweiler gick något fel. Ett vittne på plats med sina barn, 9 och 4, berättar:

– Utseendet på hunden skulle bedömas av domaren när den plötsligt reagerade och bet tag i kvinnans arm. Den slet ner henne på marken och attackerade, attackerade och attackerade. Kvinnan skrek hjälp, hjälp, han dödar, mig han dödar mig. Man såg att hon var allvarligt skadad.

Blod framför barnen
– Det var blod och fruktansvärt hemskt, det värsta jag någonsin sett. Jag höll för ögonen på barnen och hade så ont i magen efteråt. Jag och flera andra var helt chockade och gick hem, säger vittnet.

Kvinnans man kom till undsättning och lyckades få loss den ursinniga rottweilern. Den skadade kvinnan är 31, kommer från Mellansverige och föder upp rottweilers. När Aftonbladet talar med henne ligger hon inskriven på Sundvalls sjukhus med dropp på grund av djupa bettskador. Hon mår psykiskt dåligt.

"Jag har ont nu"
– Jag har djupa sår och ont i handen och armen. Jag blir kvar här tills i morgon i alla fall.

Hunden som bet henne är fem år.

– Han kommer att avlivas, men jag och min man vet inte när. Han har aldrig gjort så här tidigare, något har hänt med honom. Det kan vara någon sorts sjukdom. Det är jättejobbigt eftersom det är min hund, suckar hon.

Kvinnan berättar att hon ändå kom relativt lindrigt undan.

– Det hade kunnat gå betydligt värre. Men min man hjälpte mig.

Arrangör: Oacceptabelt
Ulf Ankarberg är upprörd ordförande för arrangören, Timrå brukshundsklubb.

– Något sådant här har aldrig hänt tidigare här. Det är bedrövligt att en hund på 50 kilo kan göra så här helt oprovocerat. Det hade ju kunnat vara ett barn eller vem som helst.

– Vi kommer att rapportera den här händelsen till Svenska brukshundsklubben som oacceptabelt beteende, säger Ulf Ankarberg. Vilken mentalitet!

Mördad av sin före detta pojkvän!

Beatrice som den 16-åriga flickan hette som mördades i tisdagskväll mellan 19.00 - 20.00, var inte rädd för sin före detta pojkvän. Hon kände ju honom, man tror ju inte en före detta kärlek ska göra en illa, nästan ingen tror det och kanske minst en ung tjej på 16 år som inte har så stor erfarenhet av förhållanden. Hon var inte rädd, säger hennes mamma. Hon stämde träff med honom, men sedan tror mamman att det kom två killar istället för en. Varför vet jag ej, det står inget om i Expressen. Han och en kille till träffade sedan antagligen Beatrice, i skogen?? Ville hon verkligen dit? Eller hamnade hon där ändå, i skogen? Kanske blev hon ditforslad efter mordet, ingen vet ännu?
Mamman fortsätter att berätta: Under ett halvår hade Beatrice före detta skickat SMS och ringt, kväll efter kväll. Beatrice kände sig nästan förföljd. han ville träffa henne men hon ville inte ha någonting med honom att göra. Men till slut gick Beatrice med på att träffa honom. DET BLEV 16 -ÅRIGA BEATRICE DÖD!
Mamman fortsätter idag i Expressen att berätta:
Hon har mist sin dotter och är förtvivlad – men vill berätta i Expressen.
- Jag var på platsen där Beatrice mördades nu på morgonen. Jag tog bilen dit ner.
Mamman säger att Beatrice bestämt sig för att göra abort. Och hon är övertygad om motivet till dådet:
- Det spelade ingen roll för familjen. Det räckte inte för honom. Hon måste dö för att han skulle bli nöjd.
Beatrice var gravid sedan 2½ månad tillbaka, säger mamman.

Polisen vill inte spekulara i en eventuell hedersproblematik.
- Det finns ingenting som styr utredningen i den riktningen nu. Men utredningen är långt i från klar. Vi har bara hållit på i två dygn, säger Börje Strömberg, talesman för polisen i Västerås.
Sista tiden före sin död skickade 16-åringen mängder av sms till Beatrice.
- Han terroriserade henne så att det inte var klokt. Beatrice älskade honom, han var hennes pojkvän. Sen hotade han henne.
Det var dagen efter att de anmält Beatrice försvunnen som hon hittades död i skogsområdet i stadsdelen Råby. Dessförinnan hade den 16-årige pojken gått till polisen och anmält sig själv.

Dödande relation IGEN!

Ja, så har det då hänt IGEN! Igårkväll mördades en 16-årig flicka av en jämngammal pojke! Herregud, smittar detta eller får vissa personer dödande idéer och infall, av att läsa om alla mord som skett på unga flickor i massmedia?
Man blir förtvivlad, VARFÖR! Ja, än så länge har vi inte hört något om varför det troligen skedde mer än att pojken sagt att det hände genom en lek som gått över styr. Då undrar man vad för lek? Ja, det är så fruktansvärt tragiskt att en lek kan gå så långt. Vad fattades killen som gjorde detta, empati, medkänsla? Troligen.
Ja, att sådant händer är ju inte normalt och ofta är det psykiskt sjuka människor eller något som fattas de som går så långt. Man undrar bara: Hur många unga flickor ska få dödas innan vi reagerar starkare och verkligen försöker gå till botten med detta hemska som händer i vårt samhälle just nu i våran tid???Gör något NU!!

Vänskapsrelationer

Vänner är verkligen viktiga i var människas liv.

Människor kommer in i ditt liv av en orsak, för en period eller för resten av livet.
När du förstår orsaken, kommer du också att förstå hur du skall förhålla dig till denna person.
När någon kommer in i ditt liv, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt. De har kommit för att hjälpa dig genom en svårighet, för att ge dig vägledning och stöd. För att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt.

Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de!

De är för det du behöver dem. Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på en till synes opassande tidpunkt, kommer denna person att säga eller göra något som gör att ert förhållande tar slut. Ibland dör de, andra gånger lämnar de dig.
Ibland provocerar de dig och tvingar dig att fatta ett beslut.
Det som är viktigt att förstå, är att ditt behov är mättad, ditt öde är fullbordat, deras arbete är utfört. Den bön du skickade till universum har blivit bönhörd, och det är nu dags att gå vidare.
Några människor kommer in i ditt liv för en PERIOD, för att det är din tur att dela
med dig, att växa eller att lära. De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le!
Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut. Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje. Tro på det* Det är äkta! Men bara för en period.
Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp för att få en solid känslomässig grund. Ditt jobb är att acceptera läxan, älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv.
Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.