Hundutställningar

Vad är meningen med utställningssporten?
Ja, vad är egentligen meningen med att ställa ut våra hundar. Det finns säker många svar på den frågan, men förhoppningsvis är väl iallafall att den främsta anledningenär att opartiskt utvärdera avelsarbetet inom rasen?
Denna artikel står att läsa om i Hundsporttidningen nr.11/2010 på sid.10, med underskrift av flera kennlar och fyra tjejnamn. de har alltså varit på utställningar och fått sig en funderare? Ska du eller din hund bedömas? de frågar sig också: är det inte ointressant vem du är om din hund är en god representant för sin ras och visar sina förtjänster i ringen?
Eller ska vi nu istället koncentrera oss på att bygga upp ett kontaktnät av nyckelpersoner som ska se till att vi når framgångar i ringen? är detta något som kommer att främja utvecklingen i vår ras?
Även detta att vissa personer kan efteranmäla sig eftersom de är mer erkända uppfödare, medans andra mindre erkända uppfödare nekas till efteranmälan?
Känslan av detta blir ju att självfallet att såväl regler som bedömningsgrunder varierar beroende på vem du är?Ja, läs gärna hela denna artikel som är jättebra skriven, tycker jag.
Allt detta såg jag omedelbart när jag började intressera mig och hålla koll, lyssna och registrera vad som sägs och vad som försigår på hundutställningar. Detta känns så fel och så svårt att få någon ändring på även i framtiden eftersom det bildas hela tiden nya kontaktnät på olika sätt mellan kennlar, köpare, domare och andra inblandade och man vill ju sina vänner och uppfödare det bästa naturligtvis. Alla vekar känna alla ibland inom en viss grupp och de håller ju naturligtvis ihop. Domare köper ju också hundar av utställare, älskar hunden, rasen och tycker säkert sin uppfödare har de finaste och bästa hundarna inom den rasen? Ja, att det är skillnad på folk och folk det ser man snabbt också. De som hållit på länge och kan sporten har en helt annan status än nybörjarna och beblandar sig inte så gärna med vilka som helst inte, utan helst uppfödare med samma status.
Hur kan detta bli en rättvis sport överhuvudtaget, det undrar jag???

Relationer!! Barnen!!

Jag har precis sett den sista halvtimmen som jag råkade få på av Dr.Phil på TV4 plus. Programmet finns säkert på datorn om någon vill se i efterhand. Kanske går samma program fler gånger denna vecka???
I vart fall handlade det om skilsmässor där kvinnor fick kämpa för sina barns säkerhet. Kvinnorna hade levt med våldsamma män i flera år och till slut fått igenom en skilsmässa, men så var det barnen då? De visste att männen var vålsamma ibland mot barnen också och ibland hade de hotat med att ta livet av barnen för att göra kvinnan så illa som möjligt. Kvinnan var livrädd och ville såklart ha enskild vårdnad, men nej då. De fick inte ens tala om att mannen var våldsam och hade misshandlat dem i rätten. Advokaterna sa att säg inte detta för då tror domaren bara att du ljuger och förtalar mannen och dömer då enskild vårdnad till mannen istället. Så kvinnorna försökte ju kämpa ändå på olika sätt för enskild vårdnad och kanske för att få övervakad umgängesrätt för mannen. Ibland blev det så, ibland inte.
Men efter 8 gånger övervakad umgänge i ett av fallen, med barnen så var det fritt fram. Då drogades barnen av sin far sju och nio år gamla och knivhöggs till döds. Själv hängde sig den fega jäveln. Fy fa... Detta borde ju aldrig ha hänt!
I flera andra fall fick ju mannen vanlig umgängesrätt varannan helg och dödade då barnen på olika sätt. Fy fa...Jag är så upprörd!
Ett annat problem var där mannen utnyttjat sina barn sexuellt, samma sak där, rätten trodde inte alls på barnet om de vågade berätta över huvud taget. HAR MAMMA SAGT ATT DU SKA SÄGA DET DÄR? sa de bara och tilldömde mannen vårdnaden istället. Så kunde han fortsätta sina övergrepp och mamman fick betal för att överhuvudtaget få träffa barnen. Hemskt!
Jag vet att det är så här mycket i Sverige också, vi måste VAKNA UPP Nu och förstå det som är så självklart. Ett barn ljuger inte om sådana här saker, för de älskar ändå sina föräldrar även om de slår och gör dem illa och det ska vilja mycket till om de törs och kan berätta. När sedan ingen tror på dem sker ännu ett övergrepp och barnen tappar fullständigt tron på vuxna för all framtid. Sedan när kvinnorna vittnar om hur våldsam mannen är och mannen blir ibland dömd för misshandel osv. VARFÖR är det så JÄKLA viktigt för barnen att umgås med en farlig man, som de ofta är livrädda för??Även om det är deras pappa. Barnen vill ju oftast inte själva.
Det finns ju andra män som kan träda in och vara bra förebilder för barnen istället i såfall. ELLER HUR? Vem vill umgås med någon som man är rädd för?? Inte vuxna iallafall och absolut inte barn som verkligen är prisgivna när de skickas iväg till en sådan man även om det är deras far. Nej, vi måste vakna upp ur våran rosendröm, alla är inte bra föräldrar även om de blivit pappa, tyvärr INTE!Nu är jag SÅÅ UPPRÖRD! Förstår inte hur vi kan vara så grymma mot ett litet oskyldigt barn att vi tvingar dem umgås med sådana farliga män???