
Att köpa en hund från hundstallet är ju faktiskt en mycket bra ide, tycker jag. Tänk så många vuxna hundar och även valpar det finns där som väntar på ett nytt hem. Har precis haft här ett par nu,som hämtade sin hund, en korsning av alla dess raser för några år sedan. Han är lite skygg för äldre män, men annars märks det inte några större svårigheter, säger de. Det enda är att han har haft svårt att öka i vikt eftersom han var trådsmal när de hämtade honom och han hade fått alldeles för dåligt med mat de första åren. Hunden hade bott hos en psykiskt sjuk kvinna innan. Men de älskar denna hund och han har fått det jättebra hos det här paret, underbart.
Jag träffade också en kvinna igår i skogen som också hade tagit hand om en hund från hundstallet, för 7 år sedan. Hon berättade att hunden hade bott hos tre vuxna förståndshandikappade de första tre åren, sedan stått på hundstallet ett halvår innan hon tog hand om honom. Han visste inte vad en promenad var, hade aldrig sett gräs eller skog. Så han var livrädd för det mesta först. Han var van att bara ligga i ett hörn och försöka sova bort tiden, hela dagarna. Han kunde inte leka, när hon kastade en boll visste han inte vad han skulle göra först, så hon fick lära honom allt från början. Han hade också fått fruktansvärt dåligt med mat, så han var överlycklig när han fick en skål med mat. Nu var han dålig och gammal och hade knölar, men inget ont ännu, så han fick vara kvar ännu ett tag. Hon älskade honom över allt och när han går bort, då åker hon till hundstallet igen och tar hand om en ny stackare, sa hon. UNDERBART! Man blir så glad när man hör sådant här, eller hur?